Förberedelser del 2 – logistik och planering

Jag älskar att planera. Jag älskar också att vara spontan. Jag tror på att med planering och research går det sen bättre att vara spontan. Det kanske låter motsägelsefullt men vet man var man har luckor och inte så vet man också när det finns tid och utrymme för spontanitet. Jag försöker att bli bättre på att planera in luft så att det finns tid för återhämtning och oförutsägbara händelser.

Jag kan vara lite väl bra på att planera ibland. Det kan bli för mycket i kalendern. Nu sitter jag hemma i vår oas på balkongen och är helt ledig hela dagen. Jag har jobbat över varje dag de tre senaste dagarna, två av dem på annan ort, och kände att det fanns risk för viss överansträngning. Jag har de senaste veckorna känt mig mindre motiverad till att träna och små sysslor hemma, som att ta ur diskmaskinen, har känts motigt. Det är varningstecken för mig att det är för mycket. Så med massa tid på flexkontot och avstämning med chefen tog jag ledigt idag. För jag vill verkligen inte bli sjuk när jag får semester om 10 dagar. Det har jag inte tid med. Jag ska ju cykla.

Logistiken kring rutten

Då kommer vi osökt in på vad jag tänkte att det här blogginlägget ska handla om, nämligen planeringen och logistiken kring cykelturen i Norge. Jag gillar ju som sagt att planera och har drömt om den här turen i över två år. Jag bestämde mig nog för att göra den här turen redan förra året, och började planera i vintras. Kolla ut rutt, mäta, tänka ut hur lång tid jag behövde etc.

Jag har tre veckor på mig att köra den här cyklingen på och jag har vissa tider jag behöver hålla för att det ska funka. Söndag den 8e juni åker jag bil upp till Katterjokk (typ vid Riksgränsen) med Alex, hans pappa och en kompis till oss. De ska fiska vid Lofoten en vecka så jag hänger med upp på samma resa. På måndagen efter kör vi över till Norge och till Narvik där de lämnar mig och kör vidare ut på Lofoten. I Narvik kommer jag lämna min cykelväska som jag sen ska transportera hem cykeln i. Sen börjar jag cykla norrut.

Jag kommer ha vilodag i Tromsö och Alta, sen en dag i Honningsvåg. Jag ska ju cykla till Nordkap, men det är inte något mål som jag ser framför mig. När jag tänker på den här cykelturen ser jag mer fjordar, berg och vackra landskap. Men upp dit tänkte jag ta mig i alla fall. Sen den 26e juli, tidigt på morgonen, hoppar jag på Hurtigruten i Honningsvåg och åker hela dagen och natten ner till Harstad dit jag kommer fram 26 timmar senare, morgonen den 27e juli.

Från Harstad har jag två dagars cykling till Narvik, där jag sover en natt och packar ner cykeln i min cykelväska som väntar på mig där, sen söndag den 29e juli tar jag tåget hem till Umeå igen. Sen jobb måndagen efter. Maxad semester kan man säga.

Jag har en karta med mig som jag har prickat in alla tunnlar på. Har kollat på denna sida var tunnlarna är och hur de är att cykla genom. Det ska bli spännande och kanske lite läskigt att cykla genom så många tunnlar. Men jag har en bra reflexväst, bra lyse fram så att jag ser (1600 lumen) och ska ha två baklyktor så att bilister kan se att jag är ett brett ekipage.

Jag har räknat att jag kommer behöva ta fem färjor, för jag vill cykla så långt ut på öarna jag kan. Jag ska kolla upp tidtabeller för alla färjor och skriva ut. Jag vill ha full koll när de går så att jag kan tajma hyfsat för jag vill inte precis missa sista färjan för dagen. Det vore lite snopet.

Den här cykelturen kanske låter ganska planerad och med många tider att hålla, och det är den. På Nya Zeeland cyklade jag i tre och en halv månad och var inte lika styrd att planera såhär exakt. Men då liksom nu hade jag planerat min ungefärliga rutt i ett Excelark så jag visste när jag skulle behöva åka över till Sydön för att hinna med allt där. Nu kör jag Excel igen men med lite fler detaljer och en fastare plan. Jag har nu klivit in i perioden i livet med fem veckors semester varav två detta år ska gå till vinteräventyr. Så tre veckor har jag till förfogan så jag vill utnyttja dem till max. Därav den lite mer strikta planeringen.

Jag har ändå försökt planera in tillräckligt mycket vila och marginal och inte allt för långa cykeldagar. Det kommer bli ungefär 7 mil i snitt per dag. Och eftersom jag har tält kommer jag kunna vara extra flexibel och kunna cykla längre eller kortare om jag känner för det. Jag tror det kommer vara särskilt viktigt med tanke på vädret som kan vara ganska omväxlande. Är det bra väder en hel dag vill jag kunna passa på att cykla långt, för att sen ha lite marginal till dagar med spöregn.

Det är fortfarande några saker kvar att lösa i planeringen med logistike. Jag har fixat boende i Tromsö och Honningsvåg, men inte i Narvik och Alta. Jag har frågat lite personer som bor där men inte fått napp ännu. Jag ska lägga ut lite fler krokar idag. Jag vill ju helst bo hemma hos privatpersoner, det är roligast, men plan B är vandrarhem eller camping. Jag använder mig mest av ett community som heter Warmshowers. Det är som Couchsurfing fast för långfärdscyklister. Man bor hemma hos andra som cyklar långt helt enkelt. Gratis. Har gjort det förr på Nya Zeeland, i Finland och i Norge. Har tänkt skriva ett inlägg och berätta lite mer om det vid ett annat tillfälle.

Testturen

Nu känner jag att det här inlägget redan är långt, men jag vill också berätta att jag varit ute på en liten testtur i helgen. Jag har köpt ny sovsäck och liggunderlag som jag ville testa. Så Alex och jag cyklade iväg på lördagskväll, mitt i Sveriges match mot Tyskland. Det var inte många människor ute kan man säga. Sen hittade vi en bra plats i skogen, en mil utanför stan ungefär, ganska nära ett MTB-spår som Alex skulle testa dagen efter. Min cykel var fullpackad och det kändes mycket bra att cykla med alla cykelväskor igen.

Snabbt hittade myggen oss och vi satte upp tältet så fort vi kunde och in med alla grejer. Efter myggjakt satt vi där och myste, lagade fisksoppa och lyssnade på slutet av fotbollsmatchen på radio. Sen var det dags att sova. Jag måste säga att jag är himla nöjd med både sovsäck och liggunderlag. Jag ska skriva mer om packning och prylar i ett annat inlägg.

Dagen efter packade vi ihop och cyklade åt varsitt håll. Alex till MTB-slingan och jag på den asfalterade vägen bort från stan. Jag hade inte tänkt ut rundan så himla bra så jag tog det lite som det kom och tänkte att det blir väl en 5-6 mil. 8 mil senare var jag hemma, slut på vatten, solbränd men glad och nöjd. Hade köpt mat på vägen så det var inga problem. Det kändes bra att cykla med all packning, även om det gick lite långsammare. Jag kom på att jag hade glömt pumpa däcken så de var aningen mjuka. Att ha stenhårda däck gör jättestor skillnad, speciellt med mycket packning. Det rullar lättare med hårda däck, så det ska jag se till att ha i Norge och pumpa dem ofta.

 

Nu ska jag fortsätta min lediga dag med att bara ta det piano och pyssla på här hemma och göra det jag känner för. Det är så skönt och jag behöver ha sådana här dagar ibland. Att ha luft i kalendern.

Ha en fin dag!

/Johanna

Förberedelser del 1 – maten

Hej och glad midsommar! Det regnar och blåser ute just nu, så då passar det bra att sitta på den inglasade balkongen under en filt och blogga. Just nu är det mycket förberedelser för cykelturen på gång. Så många att jag får dela upp dem i olika blogginlägg. Först ut är maten, som är bland det viktigaste.

Maten på en cykeltur ska fungera som bränsle. För mig behöver den inte vara jättegod eller varierad, den behöver mest fylla sitt syfte. Jag är till vardags inte heller värst petig med maten vad gäller piff och smak. Såklart är det gott att äta god mat, men det är inte det högsta syftet med mat för mig. Det är bränsle till kul grejer.

Mat på tidigare cykelturer

På min första cykeltur från Linköping till Övik hade jag blandat en müsli med frön, nötter och torkade bär som jag åt med en 40-procentig creme fraise. Det funkade jättebra då och jag höll mig nån timme innan det var dags för snacks igen. Nu för tiden äter jag inte så mycket mejerier för jag blir trött och seg av det. Sen är ju mejerier färskvaror och dessutom tunga så det går bort på den här turen.

På Nya Zeeland åt jag mycket mackor. Glutenfritt bröd med något fett pålägg på, oftast majonäs, ibland jordnöttsmör eller nån dipp. Åt en del frukt och mycket avokado och sötpotatis. Det blev också en hel del ris, tonfisk och bönor. Oftast åt jag måltider med tre ingredienser, fler än så var lyx. När jag passerade städer passade jag på att äta nån måltid på restaurang för omväxlings skull. Jag hade alltid nån påse med frystorkad mat med mig i reserv. Vissa gånger var jag tvungen att ransonera maten lite och det blev ris och apelsin till frukost vid nåt tillfälle. Frukost och lunch såg likadana ut och jag åt nötter, frukt och bars som snacks. Ibland kakor.

På mina två cykelturer på landsvägscykel har jag mest ätit kall mat. Ägg, ölkorv, mackor, majonäs, frukt och så vidare. Det blir enklast så när man inte har med sig kök att laga mat på. Jag har också köpt fler måltider på restaurang eller gatukök på sådana turer.

Kostomläggning

När jag kom hem från Nya Zeeland 2015 testade jag att käka LCHF av olika anledningar. Jag trivdes så bra på den kosten att jag fortsatte, det var tre år sedan nu. Jag har gjort några avsteg senaste året, främst i och med lopp då jag verkligen inte vill vägga, som jag har testat förr. När jag cyklade hem från Norge 2016 åt jag väldigt strikt LCHF, eller ketogen kost som det då heter och det gick jättebra. Fett är ett fantastiskt bränsle! Det passar kanske allra bäst för långa lågintensiva aktiviteter. Perfekt för långcykling med andra ord.

Jag tänkte köra Norgeturen på LCHF, vilket ger en del utmaningar. Vad ska jag äta till frukost som inte är för tungt att släpa med sig? Vad äter jag till lunch och middag? Hur får jag i mig nog mycket fett? Kommer jag behöva nåt snacks där emellan? Frågorna är många men jag har en plan.

Frukost

I frukosten vill jag ha mycket fett, lite protein och den får inte väga för mycket. Jag vill kunna ta med några frukostportioner åt gången i alla fall för att slippa köpa mer varje dag. Ägg är jättebra men tungt, mejerier vill jag inte börja dagen med och det mesta som är lätt är för mycket kolhydrater i för min smak. Endast smör till frukost skulle funka men nej. Något mer. Jag har googlat och funderat och sen kom jag på det – ketogröt! Alltså gröt gjort på ägg, mandelmjöl och kokosmjöl och sen en klick smör på det. Perfekt! Bara en hake, äggen. Tunga och sköra.

Gjorde ett försök till att torka ägg som jag läst att man kan. Men det blev inte så bra. Luktade fiskmat när jag krossat det. Tror jag hade på lite för hög temperatur i ugnen och dessutom gick inte fläkten igång. Jag tror det skulle funka jättebra i varmluftsugn dock. Så för att inte riskera magsjuka slängde jag hela den torra äggkakan och köpte torkade ägg istället.

Så min frukost kommer bli äggpulver, en blandning av mandelmjöl och kokosmjöl med lite salt och kanel i samt en rejäl klick smör på. Jag kommer tillaga den på gasköket jag tar med. Jag ska ta med mig frukost för alla daga från början, då får jag precis det jag vill ha alla dagar. Det får vara värt den extra vikten. Förra helgen preppade jag all frukost och för nån dag sedan kom äggpulvret jag beställt! Ska bli spännande att testa.

Lunch och middag

Jag har inte planerat lunch och middag lika exakt som frukosten. När jag researchat min rutt har jag sett att jag kommer passera mindre orter i stort sett varje dag, och alltså en matbutik. Så där kommer jag köpa det jag är sugen på just då. Kommer nog bli en del majonäs, makril på burk, salami, avokado, andra grönsaker som inte är för stora och så vidare. Basen i hela min kost kommer vara smör, så det kommer jag se till att jag alltid har med mig. Hur många smörpaket kommer gå åt på hela resan tror ni?

Jag kommer som sagt ha med mig ett gaskök och kommer laga min middag på kvällen. Sen ska jag ta med mig en matlåda i plast (glas som jag till vardags använder blir för tungt) som jag tänkte ha lunchen i, som kommer bestå av gårdagens middagsrester. På Nya Zeeland, innan LCHF, åt jag mycket mackor med feta pålägg på och till middag ris, sötpotatis eller liknande. Allt det där enkla, torra och lätta går bort på den här turen så det får bli en matlåda till lunch med den feta middagen. Jag skulle ha tid till att laga en varm lunch också. Men jag vill att lunchen ska gå fort så att jag vid dåligt väder bara kan trycka i mig den på några minuter. Vill inte stanna och bli kall i onödan, men också slippa packa ur massa saker och halvt slå läger för att fixa lunch.

Efter det första misslyckandet med de torkade äggen hade jag fortfarande inte gett upp med mattorkningen. Jag vill ha en plan B med mig om matbutiken är stängd, om det råkar vara söndag och jag glömt bort det (allt är stängt på söndagar i Norge) eller något annat. Så jag kommer ta med mig fyra portioner torkad mat. Jag ville göra den själv så att den blev precis som jag ville ha den och enligt mina matpreferenser och dessutom fri från äckliga tillsatser. Det blev fyra portioner av älgfärs med fajitatacokrydda (ekologisk utan tillsatser) med broccoli och morötter. När jag ska äta detta kommer jag tillsätta kokande vatten och en rejäl klick smör, så det nog mer kommer bli en soppa. Bild utlovas senare med test från fältet.

Snacks

Fett är som sagt en fantastisk energikälla. Det gör att jag håller mig mätt längre och inte drabbas av lågt blodsocker och akuthunger som jag kan på kolhydratrik kost. Därför bli behovet av snacks inte lika stort. Jag vill ändå ha med mig nåt att äta mellan måltider för extra energi och motivation. När jag cyklade hem från Trondheim 2016 körde jag hard core och snacksade på kokosolja. Det var dock ganska kallt på den turen så jag fick karva ut oljan med en sked. Kokosolja är bra men inte lika gott som smör. Kokosolja som snacks funkade bra.

Jag har även testat att cykla 12 mil på bara smör som snacks och det gick också bra. Haken är bara att det är rätt tungt att bära på. I och för sig har jag redan skrivit att jag alltid ska ha smör med mig och det skulle jag kunna äta mellan måltiderna när jag blir hungrig och trött. Men jag kommer även äta nötter och lite mörk (85 %-ig) choklad på cykeln. Jag tar med mig två rejäla påsar från början. Lite extra tyngd, men mer ekonomiskt. Det är jättedyrt med bra nötter i Norge så det är inget jag kommer leva på, men jag kommer behöva fylla på eftersom.

En cykeltur på fettdrift

Det ska bli spännande att se hur den här maten funkar på en cykeltur på tre veckor. Jag tror att det kommer gå jättebra. Ju färre avsteg med kolhydrater nu före turen och under turen desto bättre. Jag tycker det är jobbigt att pendla mellan att äta kolhydrater och att inte göra det. Att äta kolhydrater gör mig mer hungrig och sämre i magen men det är ändå okej. När jag däremot går över på LCHF igen är det lite jobbigt. Jag får stå ut med darr och lågt blodsocker nån dag innan min kropp fattar att den ska gå på fett istället. Så att vara väl inkörd på fettdrift underlättar väldigt mycket.

Att cykla på LCHF kommer för mig innebära att jag kommer bära på lite mer mat än jag annars hade gjort. Men jag ser det som att jag kommer vinna på det mer. Bättre energinivå, lugnare mage och kunna behålla det jag nu kallar min vanliga kost. Jag är jättepeppad på att cykla långt på fett igen!

I helgen ska jag köra min testtur som kommer bestå i en tältnatt och test av all utrustning och mat. Ett blogginlägg om det kommer givetvis!

Glad midsommar!

/Johanna

Tolvtjärnsloppet

Igår gjorde Alex och jag premiär i MTB-lopp! Vi körde Tolvtjärnsloppet i Långviksmon utanför Örnsköldsvik. Vi bestämde oss lite spontant för tre veckor sen ungefär att köra. Bara som en kul grej. Hela loppet är 65 km, men eftersom vi inte hunnit träna specifikt inför det här och ville ha en skön dag i skogen utan press eller lidelse så fick det bli 40 km.

På lördagkvällen tog vi tåget till Övik med cyklarna. Heja Norrtåg för att man får ta med en cykel GRATIS! Alltså så bra, SJ ligger rejält efter där. I Övik cyklade vi hem till mina föräldrar som bor bara några kilometer från tågstationen. Där åt vi middag och hade det allmänt lördagsmysigt tillsammans med mamma och pappa.

På söndagen steg vi upp tidigt och åt en rejäl frukost innan vi lånade bilen och körde iväg. Alex har lärt mig att vara ute i god tid utan stress, så vi var på plats i Långviksmon nästan först av deltagarna att hämta ut nummerlapparna. Sen hade vi 2,5 timme att slå ihjäl innan start. Vädret var skönt så vi promenerade mest omkring och gick ner till sjön. Och åt mer frukost.

När det var en halvtimme till start började vi värma upp och cykla fram och tillbaka, sen kollade vi på när de som skulle köra 65 km startade, vilket var en kvart före oss. Några repor till fram och tillbaka på vägen och sen var det dags att ställa sig på startlinjen. Jag har nog aldrig varit så lugn inför ett lopp tidigare. Kändes knappt i magen att vi skulle köra. Jag brukar säga att jag inte är nån tävlingsmänniska, det triggar liksom inte mig att tävla mot andra. Men mot mig själv kan jag sätta upp mål. Jag hade tänkt köra på under tre timmar. Utan att ha nån aning om hur banan var eller vilket tempo jag skulle orka eller våga hålla.

Starten gick och jag ropade åt Alex i första backen att vi ses i mål. Han är snabbare än vad jag är och taggas mer av tävling. Jag tog det lugnt där bak och trampade på. Det härliga började när vi kom in på stig efter ett hundratal meter på väg. Öppen tallskog med sandstigar med lite barr på. Inte en enda sten och ett fåtal små rötter. Min drömstig i drömskog.

Det blev lite mindre drömmigt när sanden blev väldigt lös. Jag hade för låg fart genom sanden och det slirade ordentligt och däcken sögs fast. Precis som att cykla i lössnö. Jag var tvungen att gå på flera ställen för att det var för lös och djup sand. Både uppför, nerför och på platten. Herregud. Första halvan av loppet var sådär bitvis väldigt sandig och trögcyklat. Vätskedepån efter 20 km satt fint och saltgurkan var allra bäst!

Andra halvan av loppet var mindre sandig och med mer flowig stig, alltså stig som böljande går upp och ner, mest ner, så att man bara hänger med, styr och njuter. Så himla härlig känsla! Det kom avsnitt på skogsbilväg lite då och då där man kunde dra på. Skönt, för då kunde man också släppa ena handen från styret och dricka. Sista milen började jag känna mig trött i benen och hade inte samma kraft i uppförsbackarna.

När jag såg skylten där det stod att jag hade 4 km kvar till mål kollade jag på pulsklockan. Om en kvart hade jag cyklat i tre timmar. Det borde gå. Jag gasade på och körde om en trött man och kände mig lite starkare. På upploppet gasade jag på för allt jag var värd och rullade in i mål på 2 timmar, 59 minuter och 31 sekunder, enligt min pulsklocka. Alltså så himla nöjd! Alex mötte mig i mål. Han hade kommit in en halvtimme tidigare och såg också riktigt nöjd ut. Han hade också haft en bra dag i skogen.

Vrålhungriga köpte vi två korvar var och pratade med ett gäng andra cyklister som också kört 40 km. Vi pratade om svåra partier, härliga svängar, vackra utsikter och tunga backar. Alla hade sin upplevelse.

För att summera så hade vi båda riktigt roligt under loppet med bara två vurpor var (i typ ingen fart alls så det gick bra). Det här kommer vi absolut göra igen, och jag redan i augusti när jag ska köra Cykelvasan Öppet Spår. Det ska bli kul och spännande. Det känns bra att ha testat på ett cykellopp i skogen innan så att man vet lite mer om vad det handlar om.

/Johanna

Följ mig på Instagram!

Det är där det händer. Enligt mina kompisar för ett och ett halvt år sen som sålde in den kanalen till mig. Och ja, det är jättekul. Och enkelt. Jag gillar att dela med mig av roliga saker och att inspirera andra. Jag gillar också att föreviga ögonblick. Vad var härligt just då? Det har hänt några gånger att jag ville veta vilken dag i maj det snöade förra året, när på hösten jag tog en lång cykeltur efter jobbet, eller när på året det fortfarande var mörkt när man cyklade till jobbet. En bra timeline helt enkelt.

På Instagram kan den som följer mig se en hel del cykling, året runt. På vintern förekommer en del skidor, på längden och tvären. Sen finns det bilder på andra vardagsäventyr och guldkorn.

              

              

              

I Norge kommer jag försöka hålla Instagram uppdaterat så ofta jag har tillgång till internet. Jag misstänker att det kommer vara många ögonblick värda att föreviga och dela med sig av.

Är du det minsta nyfiken på cykling, vardagsäventyr och guldkorn så skicka en förfrågan och följ mig på:

@emmajsjogren

Varför så långt, länge och dessutom ensam?!

Vi är alla olika och det finns lika många anledningar till att cykla som det finns cyklister. Jag har cyklat lite olika grejer, skruttcykel utan växlar med fotbroms till och från universitetet, landsvägscykel två gånger runt Vättern och två triathlon, långcykling med landsvägshojen, mountainbike i skog på stig, pendling till och från jobbet med min hybrid som jag också långcyklar med. Jag älskar cykling i alla former, men jag tycker allra bäst om att cykla långt och länge, helst ensam.

Varför tycker jag det är bäst? Jo, för att det är som meditation för mig. Jag får vara ensam med mina tankar utan att avbrytas av någon eller något. Jag hinner tänka färdigt. Det är nåt med den monotona rörelsen som gör det så bra. Att cykla stig är något helt annat, där kan inte tankarna sväva iväg, utan man måste vara här och nu. Det är en annan sorts avkoppling.

Det är så otroligt avslappnande att cykla och jag har kommit på så många bra idéer och lösningar på cykeln. Jag har hört nån gång att bra idéer kommer när man slappnar av, till exempel när man ska sova. Jag har fått några bra idéer när jag har duschat också. Jag kan längta efter ensam långcykling på vintern när jag helst inte är ute flera timmar.

Jag minns en vinter när jag var förkyld en vecka och det var isigt ute. Jag kände i hela kroppen att jag bara ville sätta mig och trampa och tänka. När jag blev frisk gick jag raka vägen till gymmet och satte mig på en spinningcykel och trampade lugnt en timme. Så himla skönt. Jag blev själv förvånad över hur förlösande det var. Så jag förstår att det kan låta konstigt i andras öron med den här längtan.

På Nya Zeeland redde jag ut en hel del frågor jag hade om vad jag ville och saker och ting klarnade. Jag somnade fort på kvällarna utan att ligga och vända och vrida mig och grubbla som jag kan göra stressiga vardagar när jag inte fått något andningshål att reflektera på ett tag. Jag kände också att efter vissa vilodagar på Nya Zeeland när jag fått många intryck, av människors historier eller liknande, så kändes det så skönt att hoppa upp på cykeln dagen efter och smälta det.

För mig är cykling beroendeframkallande. Jag vill ha mer mer mer. Det är så mycket med cykling som är bra – fart, naturupplevelse, enkelhet, tystnad, träning men framförallt meditativt. Det är det bästa med cykling enligt mig.

Jag är nyfiken på vad jag kommer tänka och fundera kring när jag cyklar i Norge. Vad kommer klarna då? Vad vill jag efter den resan? Vad kommer jag bli inspirerad av? Om en månad öppnar jag den dörren och får veta.

/Johanna