Hemma igen efter 10 dagar cykelsemester

Hejsan! I förrgår eftermiddag kom jag hem till Umeå efter 10 dagars härlig cykelsemester genom Västerbotten, Ångermanland, Jämtland, Lappland (och tillbaka in i Västerbotten. En slutsummering kommer i slutet av inlägget, först vill jag säga några ord om de sista tre dagarna.

Dag 8. Dorotea – Borgsjö

Jag vaknade klockan 6 på morgonen på badplatsen utanför Dorotea där jag träffade Jörgen dagen innan. Väckarklockan hade inte ringt, utan två killar pratade högt utanför tältet. Det var tydligt att de festat och var på strövtåg hemåt och stannat till på byns badplats. De pratade om blommorna på ängen och den gamla båten som låg i gräskanten. Jag låg och lyssnade och var mest irriterad på att de väckt mig så tidigt. Jag kom på att jag glömt låsa cykeln och det skulle bara fattas att en kille på tradilutten skulle cykla iväg med den. Men de verkade inte alls bry sig om min cykel och mitt tält, och efter en kort stund gick de iväg, och jag somnade om.

Två timmar senare vaknade jag och cykeln stod kvar utanför tältet. Jag lagade frukost utanför tältet, sittandes kvar i sovsäcken. En av alla fördelar med att sova i tält. Man har allt inom en armlängds avstånd. Sen packade jag ihop och cyklade norrut. Ja, norrut, inte österut mot Åsele, dit jag skulle.

Jag hade räknat på hur lång sträcka jag hade kvar till Umeå och tyckt att det var lite för kort. Det hade flutit på så enkelt och jag ville inte komma hem vid lunch, utan jag ville cykla en heldag sista dagen. Så jag bestämde mig för att ta en liten omväg till Meselefors, och sen cykla längs Ångermanälven ner till Åsele.

Vädret var som de andra dagarna, omväxlande skurar. Jag blev rejält duschad två gånger. En gång när jag precis svängde in i Meselefors och en gång nån kilometer före Åsele. I Meselefors flydde jag in under en informationsskylt med tak och stod där och tryckte. Bytte till torra kläder och passade på att också äta lunch på stående fot och vänta ut det värsta regnet. Husbilarna som stannade på rastplatsen tittade på mig och undrade nog vad jag höll på med.

När jag nådde Åsele hade jag bestämt mig för att köpa den där goda kycklingkebabsalladen som de har på pizzerian där. Den åt jag förra året när jag körde Västerbotten runt. Den där salladen tänkte jag på hela dagen och nu var det äntligen dags att sätta tänderna i den. Är ni i Åsele så kan jag rekommendera den. Salladen heter ”Vild-Hasse speciale”.

Efter mat, laddning av telefon och powerbank samt påfyllning från mataffären rullade jag vidare, ut ur Åsele. Jag hade fått tips om en fin plats att sätta upp tältet på i Borgsjö två mil bort. Och om det var fint! Oj oj oj. Jag hade till och med egen strand och sen bjöd vädergudarna på kvällssol också! Det bjöds även på mygg och knott. Massor. Efter badet blev det reträtt in i tältet undan insekterna. Där kunde jag få in lite sol mellan myggnätet i alla fall.

Dag 9. Borgsjö – Bjurholm

Det regnade pyttelite när jag vaknade, så jag lagade frukost sittandes i sovsäcken igen. Jag försökte packa ihop så fort jag kunde, men det slutande ändå med säkert 20 nya myggbett. Det regnade så lite att det inte kändes värt att ta på sig regnkläderna. Jag hade nog blivit blötare på insidan av svett än vad jag blev av regnet som ändå torkade upp i fartvinden.

Jag cyklade på och det kändes lätt. Vips så var jag i Fredrika och jag tog lunchpaus vid en brygga. Till och med solen tittade fram då och då. En pytteliten svart myra bet mig på rumpan. Jag trodde först jag hade ett barr i byxan som stack till, men det var en liten myra. Ganska snart började det kännas likt ett getingstick och det smärtade i hela skinkan. Det är fortfarande en stor röd prick där. Tänk att en sån liten varelse kan göra så ont.

I slutet av dagen körde jag över Öre älv, just utanför Bjurholm. Det är en väldigt stor och brant ravin (för att vara i Västerbotten) som är riktigt läcker! När jag kom fram till Bjurholm fyllde jag på vattenflaskorna och köpte mat. Sen styrde jag mot en tältplats nere vid älven där Alex och jag tältat vid i maj. Jag slog upp tältet på samma plats som sist och såg att det fanns en ny fin grillplats där också. Sen blev det bad och middag i vanlig ordning innan chill i tältet utan mygg.

Det kändes extra fint att jag fick kvällssol både när jag badade och gjorde middag såhär på sista kvällen.

Dag 10. Bjurholm – Umeå

Sista dagen och det kändes varmt redan på morgonen. Det var första dagen det var soligt hela dagen. I Vännäs köpte jag en glass och cyklade vidare till Vännäsby och en bänk som ligger vid älven. Där åt jag lunch, en perfekt smält glass och sedan bara låg jag och solade och ville inte att cykelsemestern skulle ta slut riktigt än.

Efter en timme ringde jag Alex och sa att jag var ca 1,5 timme bort och frågade om han skulle vara hemma. Jodå, han höll på att skruva på sin nya cykel. Jag njöt verkligen av att cykla de sista milen hem i solen och den varma vinden.

Summering

Det känns alltid skönt att komma hem från en cykeltur, men det känns också alltid lite tråkigt att den är över. Men herregud, jag har ju semester och kan ju sticka ut och cykla en sväng när jag vill, på någon av mina fem cyklar.

Men för att summera cykelsemestern på 10 dagar så har jag verkligen haft det superbra och det har varit väldigt avslappnande. Vädret har inte varit det bästa, men jag har haft bra kläder med mig så jag har inte tyckt det varit jobbigt på något sätt. Att ha olika väder på en cykeltur hör till tycker jag, det är bara att klä sig.

Jag är nöjd med mängden packning. 18 kg är ändå okej, men den går nog att göra ännu mindre!

Jag har lyckats hitta väldigt bra och vackra tältplatser vid vatten tack vare en terrängkarta. Att bada varje kväll har verkligen varit ett vinnande koncept. Även om det varit iskallt och jag svurit över hur himla kallt det varit i vattnet så har jag alltid känt mig ren och varm efteråt.

Det kändes väldigt enkelt att utgå från min hemort till den här cykelturen, så slapp jag logistik med hur jag skulle komma till och/eller från start och målpunkten. De flesta sträckorna hade jag cyklat förut vid olika tillfällen. Det var egentligen bara Östersund – Dorotea och Dorotea – Åsele via Meselefors som var nya. De vackraste dagarna tycker jag var de två-tre första och de en-två sista. Däremellan var det rätt mycket samma lika utsikt. Skog skog skog. Det gör inget för mig men nästa långcykling är jag sugen på att se något nytt.

Totalt blev det nästan 800 km på nio cykeldagar.

Sist men inte minst så vill jag lyfta cykelturerna och äventyren nära. Det underskattas ibland.

Nu ställer jag stålcykeln åt sidan ett tag och beger mig ut på min nya mountainbike i kolfiber. Men om den berättar jag en annan gång!

Hörs!

/Johanna

Tack för elden Jörgen

Nu har jag cyklat i två dagar sedan jag var i Östersund och luktar av grillrök. Men mer om det snart.

Dag 5. Vilodag i Östersund

På mina vilodagar på cykelturer brukar jag ta det lugnt, men ändå göra sådant som jag inte hinner med under en vanlig cykeldag, som att tvätta kläder till exempel. Den här vilodagen hade jag också bestämt mig för att klättra. Amanda, Anton och jag var ju där för två veckor sedan ungefär och jag tyckte så mycket om den klätterhallen att jag packade med skor och krita i cykelpackningen. Så där hängde jag i ca 1,5 timme. Mer orkade jag varken fysiskt eller mentalt. För i klättring är det mycket skalle. Men kul var det!

Vilodagar handlar också om att äta mat och köpa mat. Så det gjorde jag också. Och pratade i telefon i flera timmar med två olika personer. Det var extra roligt eftersom jag inte pratat så mycket med folk på den här turen.

Dag 6. Östersund – Ulriksfors

Eftersom jag stannat uppe lite väl sent kom jag inte iväg från vandrarhemmet förrän klockan 11. Men det gjorde inget, jag har ju inga tider att passa (förutom incheckningen som var just klockan 11).

Jag trampade på och såg mest skog och hade en del medvind. Lite utanför Ulriksfors hittade jag en fin tältplats som låg nära vatten. Jag vill ju kunna bada och tvätta mig på kvällen och diska efter middag och frukost. Det var som vanligt skitkallt i vattnet men väldigt vackert med egen liten strand.

När jag ätit middag och låg i tältet hörde jag en bil. Jag satte mig upp och tittade ut. Kanske 50 – 100 meter bort klev en kille ut ur en bil och ställde sig och pinkade, med ryggen åt mitt håll. Jag förstod av hans kroppsspråk att han inte sett mig. Jag är nämligen noga med att mitt tält inte ska synas från vägen och nu hade jag gått upp i skogen en bit av just den här anledningen. Det är heller ingen slump att jag har ett grönt tält.

Jag satt och tittade och lyssnade. Han steg in i bilen och startade den. Motorljudet blev tystare och jag såg inget. Det var svårt att avgöra om han kört iväg helt eller bara bort en liten bit. Jag låg kvar i tältet och lyssnade och försökte läsa, men kunde inte komma till ro. Tillslut gick jag ut ur tältet och gick försiktigt genom skogen för att se om jag såg nån bil. Det gjorde jag inte så jag kunde slappna av och sov sen som en stock.

Jag hade även ställt min mat i en väska en bit från tältet med tanke på björn. Men jag var egentligen inte orolig alls för det då jag var ganska nära ett tågspår. Jag ville heller inte vara rädd för människor, för statistiskt sätt är det väldigt ovanligt med överfall av främlingar. De flesta människor är snälla, men man ska inte vara naiv, det finns idioter överallt.

Det jag borde vara mest rädd för är trafiken, det är den absolut största risken på en cykeltur. Jag har färgglada kläder och en spegel så att jag ser trafiken bakom mig för att göra det hela lite säkrare.

Dag 7. Ulriksfors – Dorotea

Idag flöt allt på fint. Jag köpte mat och fyllde på vatten i Strömsund. Jag hade en hel del medvind. Det kom några skurar som var små och passerade fort. Jag lunchade i en busskur och köpte glass på en mack och fyllde på vattenflaskorna igen.

Just nu är jag en bit utanför Dorotea och campar på en badplats. Jag frågade en man i byn om det fanns nån tältplats nere vid sjön. ”Jodå, det finns en fin badplats med grillring där borta, där kan du tälta.” Perfekt. Nyklippt gräs, brygga och bord också. Hur fint som helst!

Jag började som vanligt med att sätta upp tältet, blåsa upp liggunderlaget, lägga ut sovsäcken och lägga in alla grejer. Sen var det dags för bad. Med ca 10 grader i luften och inte mycket varmare i vattnet blev det en kort historia. Som vanligt på den här cykelturen.

Mannen jag pratat med tidigare kom farandes i sin båt som han klippte vass med. Han frågade hur långt jag cyklat och tyckte jag var en hårding som badade när det var så kallt. Själv bar han en vinterjacka.

Efter badet var det dags för middag som jag började laga på bordet. Sen kom regnet och jag flyttade mig till damernas omklädningsrum. Det var perfekt. Vindstilla och med en bänk. När jag var klar och skulle diska kom mannen igen, som presenterade sig som Jörgen. Han kom med båten till bryggan igen och hade med sig ved. Sa att man ju måste tänka på sina medmänniskor. Jag diskade och Jörgen gjorde upp eld i grillringen åt mig att värma mig vid. Så himla snällt!

Det var riktigt skönt att sitta vid elden och bli alldeles varm om ansiktet. Efter en stund hörde jag motorljud och där kom Jörgen igen, men på sin fyrhjuling den här gången. ”Dricker du te eller kaffe?”. Det blev en pratstund på en kudde som ”barnbarnen brukar sitta på” med hembakad bulle och te vid den varma elden och den varma människan.

Tack Jörgen. Den här vanliga dagen blev ovanligt bra.

/Johanna

Jag har nått Östersund!

Igår var det den fjärde dagen på min cykelsemester och jag kom fram till Östersund på eftermiddagen. Det markerar halvvägs på denna cykeltur i sträcka men jag är hemma i Umeå först om fem dagar. Idag kommer jag nämligen ta en vilodag här.

Innan jag berättar om cyklingen måste jag säga (igen) att jag är riktigt nöjd men min touringcykel! Det jag märkte allra först när jag lastat den var att den var riktigt skön att cykla på med lite extra vikt. Stål är ett mjukare material än aluminium och jag måste säga att det känns! Den här cykeln tar upp vibrationer och ojämnheter mycket bättre än min förra långkörarhoj.

Lädersadeln är jag också riktigt nöjd med. Den börjar nu forma sig efter mig och jag upplever inte smärta alls som jag gjort på typ alla andra sadlar jag cyklat långt på. Styret är också riktigt bra och jag har inte behövt cykelhandskar (med gelpadd) för att inte få ont i händerna. Styrlindan, handtagen och stålet i ramen gör att jag får mycket mindre ont i händerna.

Men hur har cyklingen varit då? Här kommer en liten sammanfattning för de senaste fyra dagarna.

Dag 1. Umeå – Övik

Jag kom iväg lite senare än planerat. I vanliga fall hade det inte spelat någon roll, men jag hade ett tåg att passa i Nordmaling. Jag cyklade på och det kändes bra. I Håknäs började jag känna stressen över att hinna till tåget och slog på GPS:en för att hitta rätt grusväg. Lyckades ändå ta fel och hamnade vid en grind och vände. Jag cyklade på och rejsade genom centrala Nordmaling och stod på perrongen EN minut innan tåget skulle gå. Tåget var två minuter sent så jag hann köpa biljett också. En lite väl hetsig start för min smak.Jag åkte tåg i 14 minuter, för att slippa cykla på E4:an (eller en jättelång omväg), och struntade i att hänga upp cykeln i tågvagnen som man ska. Med väskorna, som tar lite tid att ta av och sätta på hade jag behövt lyfta ner den så fort jag hängt upp den. Konduktören lät mig stå med cykeln under den korta resan. Tack för det.

Väl i Husum var det dags för lunch. De sista milen till mina föräldrar var mindre stressiga än förmiddagens sträcka.

Dag 2. Övik – Sollefteå

I onsdags sa jag hejdå till päronen efter frukost och begav mig av mot Sollefteå. En kort skur kom just före Sidensjö så jag tog på mig regnkläder under ett träd. Lagom till Sidensjö, några kilometer längre fram, hade det slutat regna och det blev lunch vid en bänk utanför närbutiken.

Mot kvällen tog jag fram terrängkartan och med hjälp av den hittade jag en jättefin tältplats. Det verkade vara ett ställe där folk lägger i sina båtar i vattnet och det fanns två bänkar. Just som jag hade satt upp tältet och börjat lägga in mina prylar började det regna. Så jag hoppade själv in också och väntade medan det smattrade mot tältduken.

Lite senare upphörde regnet och jag tog ett dopp i Ångermanälven och lagade middag i kvällssolen. Så himla fint!

Dag 3. Sollefteå – Hammarstrand

På morgonen regnade det så jag åt en kall, snabb frukost i tältet, packade ihop mina saker, tog på mig regnkläderna och cyklade iväg. Jag hade två mil in till Sollefteå där jag tänkte handla mat. Jag bestämde mig också för att äta en tidig lunch där, istället för att sitta i nån busskur och frysa i regnet. Tacobuffé satt inte fel.

Malde på sen resten av dagen och skurarna kom och gick. Ibland regnade det så lite att det inte kändes värt att ta på sig regnkläder. Andra gånger var jag tvungen att hoppa in under ett träd för att inte bli totalt drängt och snabbt ta på mig regnkläder.

På kvällen var det uppehåll och jag började spana efter tältplatser på terrängkartan. Stannade vid ett hus och frågade en äldre man om han visste om nånstans där man kunde tälta vid älven. Han föreslog en camping lite längre bort, men jag förklarade att jag inte ville till nån camping. ”Jaha, du vill fritälta enligt allemansrätten?” Japp. ”Ok, om det bara är ett dygn kan du tälta här nere på en udde, vi äger marken där och det är jättefint.” Så himla snällt! Och tur att jag började prata med honom!

Jag gick ner mot älven genom skogen och kom till ett vindskydd och en grillplats. I älven låg mannens båt. Tältplatsen var så himla fin och mossan väldigt mjuk. Jag satte upp tältet, badade i Indalsälven och gjorde sen middag med utsikt över vattnet.

Dag 4. Hammarstrand – Östersund

Igårmorse var det sol – hurra! Jag lämnade den fina tältplatsen och började cykla mot Östersund. Den första delen var vackrast, efter lunchpausen i Stugun blev vägen rakare och det såg likadant ut de sista milen in till Östersund. Inte superinspirerande, men härligt ändå för jag satt och funderade över en bok jag just lyssnat klart på, till tonerna av Kent.

Igår började jag känna av nacken en del. Var tvungen att stanna två gånger för att röra mig och sträcka ut. På något sätt blir det spännt där och det är inte skönt. Det blir bra med vilodag idag så att kroppen får röra sig på ett annat sätt.

Jag bor på ett vandrarhem här i Östersund. Jag sover väldigt bra i mitt tält, mycket tack vare mitt uppblåsbara liggunderlag, så det är inte det. Jag tycker det är skönt att komma in när jag har vilodag för att kunna torka allt och tvätta kläder. Mina cykelväskor är vattentäta, det är bra när det regnar. Baksidan av myntet är att om man stoppar ner något som är fuktigt, blir allt fuktigt.

Vädrets makter var på min sida igår så det var sol med en lätt bris i Östersund. Dessutom kunde man kliva rakt ut på terassen från mitt rum. Så det första jag gjorde när jag kom fram var att ta ut ALLT ur väskorna och hänga upp överallt. Ockuperade utemöblerna också. Det såg ut som ett fotbollsläger, men väldigt skönt att torka sakerna.

Igår kväll satt jag i solen, handlade lite mat, åt grekiskt till middag och bara tog det lugnt. Vad jag ska hitta på idag på min vilodag får ni veta sen!

Vi hörs!

/Johanna

Cykelsemester

Hejsan! Nu var det verkligen länge sedan som jag skrev något här på bloggen, så nu är det dags! Innan jag börjar prata om cykelturen som börjar imorgon tänkte jag dela med mig av en bildbomb från Jämtlandsfjällen där jag var med mina syskon förra veckan. En så himla härlig start på semestern som innehöll allt som är bra!

Skålar in semestern i Åre.
Klättring i Östersund när det regnade en hel dag.
Vandring vid Snasahögarna med ISKALLT vad.
Bestigning av Lillsnasen mitt i ett moln med noll sikt.
Magisk paddling på Ottsjön.
Iskalla bad här och där. Ett varje dag.
Introducerade mina syskon i MTB i Björnen.
Vandring på Åreskutan med fantastisk utsikt!
Vandring på Renfjället mellan regnmoln och ett fåtal regndroppar.
Tack Amanda, Anton, Åre och Jämtland för en fantastisk första vecka på semestern!

Med en kanonvecka som inledning på semestern är det nu tags att rulla iväg på touringcykeln och varva ner ytterligare. Ursprungsplanen var egentligen att cykla nere i Europa i sommar, men med Corona så var jag tvungen att planera om. Jag har dragit upp olika rutter i Sverige och funderat på hur många dagar jag vill vara borta och så vidare. Det har svängt hit och dit och jag bestämde mig bara för några veckor sedan hur jag slutligen skulle cykla.

Jag kommer ta en tur med start och mål i Umeå för att inte behöva ta buss, tåg, eller samåka med någon i bil. Eller ok, jag kommer behöva skarva med tåg i 14 minuter en gång för att slippa cykla på E4an imorgon. Första etappen går till Örnsköldsvik. Sedan cyklar jag till Östersund på tre dagar via Sollefteå, tar en vilodag i Östersund, och cyklar sen hemåt via Strömsund, Dorotea, Åsele och Vännäs på ca fem dagar. Totalt kommer jag vara borta i 10 dagar.

Jag kommer ha tält med mig och utnyttja allemansrätten. I Östersund kommer jag bo på vandrarhem. Det är rätt skönt att bo inne emellanåt och torka upp och tvätta ordentligt. Jag har även bestämt mig för att inte vara rädd för björn och min säkerhetsåtgärd kommer vara att inte förvara mat i tältet, utan ha den i en cykelväska en bra bit från tältet. Det lärde en kanadensare mig som jag träffade på Nya Zeeland, som cyklat i Kanada. Han sa att man skulle göra en triangel av mat, toalett och tält, med ca 100 meter emellan. Jag kommer tälta ganska nära vägen, eftersom jag inte kommer orka dra min cykel superlångt in i skogen och hoppas att det även ska minska risken för möte med björn.

Den här cykelturen kommer bli den första med min nybyggda cykel och jag ser verkligen fram emot att testa den! Har mest cyklat kortare sträckor på den hittills och endast en lite längre. Ikväll  när jag skulle testa spänna fast min styrväska på styret upptäckte jag att den inte fick plats! Väskan är för bred och når inte fästet. Det saknas 1-2 cm vilket gjorde mig väldigt förvånad och besviken. Har frågat i ett cykelforum hur andra med butterfly-styre gör med styrväska. Jag var tvungen att packa om och ta mina Ortlieb-väskor för bikepacking. Kör annars med Vaude-väskor för touring. Det gör inte så mycket, men åtkomsten till mina saker i styrväskan blir lite sämre. Aja, ingen katastrof.

Den som vill följa min framfart kan göra det via Strava där jag kommer ladda upp dagsetapperna när jag har tillgång till internet. Jag kommer även blogga under resans gång och förmodligen lägga upp bilder på Instagram där jag heter @johannatramparrunt

Vi hörs!

/Johanna