Etapp 3. Karlstad – Göteborg

1434 km och 18 dagar senare och jag har kommit fram till Göteborg! Det känns helt fantastiskt att ha tagit mig hit på cykel från Umeå. Men denna sista etapp har inte varit en solskenshistoria.

Redan på min vilodag i Karlstad blev det väderomslag och det regnade delar av dagen. Dagen efter, när jag skulle cykla mot Åmål regnade det under morgonen. Det kom nån enstaka skur under dagen som inte var så kraftig men det gick bra och det var så pass varmt att jag inte frös.

Väderprognosen visade på åskoväder under kvällen och regn på natten, så jag valde att bo i en campingstuga den natten.

Dagen efter åt jag hotellfrukost med vänner som tidigare bodde i Umeå som nu var i krokarna. Det var himla mysigt och väldigt roligt att träffa deras dotter Siri, 7 månader, för första gången. Tack Filip, Helena och Siri för en jättebra start på dagen, det var så fint att träffas!

Färden gick vidare i Dalsland som jag hört så mycket fint om. De mindre vägarna var otroligt vackra och mysiga! Jag träffade på ett gäng tyskar som jag hängde med ett tag på Dalslandsleden. Den var lite krokig och gick åt fel håll enligt min plan så jag kom inte så långt ut mot kusten som jag hade tänkt den dagen, men jag hittade en jättefin badplats att tälta vid!

Det hade regnat från och till hela dagen och det var varmt i luften, så på morgonen efter var precis allt fuktigt. Men jag packade ihop och trampade iväg. Ganska snart började det regna och det höll i sig i ca två timmar. När jag kom fram till en mataffär var jag trött och frusen.

Någonting kändes inte riktigt bra i kroppen. Jag kände mig lite öm och som om jag hade mindre kraft i benen. Jag gick på toa, tog på mig mer kläder och trampade vidare. Jag tänkte att jag ju ätit en ganska klen frukost och sen blivit kall på cykeln och suttit och spänt mig. Jag åt lite ölkorv och körde på.

När jag kom till Tanumshede hade jag cyklat 50 km som tagit mig tre timmar varav de två första i regn. Den sista timmen hade jag tänkt på vilken mat jag skulle beställa där. In på första bästa pizzeria och beställa en kebabsallad och Cola zero. När jag satt mig vid mitt bord kollade jag bara rakt fram med huvudet i händerna. Jag var så slut.

Jag bytte till torra sockar och åt maten. Min matlust var inte så bra som jag trodde den skulle vara, men det var skönt att sitta och få i sig nånting med torra sockar på fötterna. Jag såg att jag hade 48 km kvar att cykla den dagen. Jag hade nämligen bokat en campingstuga i Hunnebostrand. Jag ville komma in och torka, för det skulle regna ännu mer på kvällen och natten.

När jag återfått värmen och lite energi tog jag på mig mina genomblöta cykelskor, handlade mat och cyklade sen iväg. Även fast jag var så trött valde jag den lite längre och vackrare vägen. Den var otroligt trafikerad. Ibland kändes det som om jag kollade mer i backspegeln än framåt. Jag kände mig inte helt pigg så jag ville bara komma fram och körde på med lite av ett tunnelseende, men tog ändå några bilder.

Tillslut såg jag skylten som sa att det bara var 800 m kvar till min camping. Sån otrolig lättnad och så skönt att veta att en av stugorna var min. Jag firade med en lakritspinne att jag kommit fram, och sen började jag hänga upp all min packning i stugan, samtidigt som det började droppa ute. Nån timme senare öppnade sig himlen och det fullkomligt öste ner. Jag sov riktigt gott och torrt den natten.

Dagen efter blev jag medveten om hur mycket det hade regnat med tanke på hur det såg ut runt omkring. Jag mådde bättre denna näst sista dag av cykelturen och det var solsken. Men jag hade funderat mycket på hur jag skulle göra med tanke på mitt mående dagen innan. Jag borde verkligen testa mig mot Covid19.

Även om jag vaccinerat mig med första sprutan för mer än två veckor sedan hade jag ändå haft sjukdomssymptom. Jag googlade och undersökte mina alternativ. Jag bestämde mig för att cykla kortast möjliga rutt till Göteborg och försöka testa mig längs vägen. Första bästa större samhälle var Lysekil så jag styrde ditåt.

När jag kom till sjukhuset hade bilen med dagens och veckans sista prover gått tre timmar tidigare och han kunde inte hjälpa mig vidare. Det var fredag och de öppnade igen på måndag. Hejdå. Jag ringde en vårdcentral men de hade inga tider för snabbtester kvar före helgen. Apoteket hade slut på självtester.

Dagen hade fått ett annat fokus än vackra vägar och lunch på solvarma klippor. Jag åt min lunch på en gräsmatta utanför en matbutik och cyklade vidare. Jag kunde inte göra nåt mer den dagen för att få testa mig.

Jag hade kollat ut en badplats i Svanvik där jag tänkt tälta. Sen jag insett att jag borde testa mig ville jag helst inte vara på en camping bland folk, även om jag nu mådde bra. Jag åkte en färja, vilket kändes exotiskt och något jag velat göra mer av vid kusten, men var glad att jag fick åka en i alla fall. Efter en del motvind men inget regn kom jag till Svanvik.

Jag möttes av en skylt om naturreservat intill badplatsen. Typiskt, då får man ju inte tälta där. Dålig research av mig. Jag cyklade tillbaka en bit och såg en byggnad som såg ut som en bygdegård. Det fanns ett telefonnummer på väggen som jag ringde. Jag presenterade mig, berättade att jag cyklade från Umeå till Göteborg och undrade om jag fick tälta där min sista natt. Nja, det var lite tveksamt, men fick numret till en annan kvinna jag skulle fråga.

Denna kvinna hette Linda och sa att jag kunde tälta i hennes trädgård, hon bodde bara en bit bort. Hon mötte mig utanför huset och välkomnade mig. Jag berättade om min situation för henne, att jag känt mig krasslig dagen innan och att jag behövde testa mig och inte lyckats med det i Lysekil. Sa också att jag inte behöver gå in utan att jag bara kan tälta på gräsmattan. Hon tyckte det kändes helt lugnt och sa att jag fick låna dusch och toalett också och gav mig en nyckel.

Jag satte upp tältet i trädgården och kände mig så tacksam över att det löst sig så bra med tältplats. Linda kom ut och frågade om jag ville ha middag också, så himla snällt! Jag tackade ja till det. Vi satt och pratade om allt möjligt i nån timme medan jag åt världens godaste flygande Jakob hos en av cykelturens otroligt generösa och snälla människor.

Jag frågade Linda om hon trodde att Stenungsund hade apotek där de sålde självtester. Jo, men hon kunde köra mig till närmsta apotek morgonen därpå så att jag kunde köpa ett test och testa mig innan jag cyklade iväg. Alltså, snällt är inte ett tillräckligt ord för denna handling!

Efter en skön sista natts sömn i tältet vaknade jag till regn som snart upphörde. Jag gjorde mig i ordning och sen åkte vi till apoteket och jag köpte ett test. Tillbaka hem för att topsa näsan och vänta 15 minuter. Testet var negativt och jag hade inte Corona! Sån lättnad. Tack Linda för den otroliga gästfriheten och allt du hjälpte mig med, jag uppskattade det enormt mycket!

Så påbörjade jag cykelturens 18e och sista dag. Från södra Orust, vidare till Tjörn, över den mäktiga Tjörnbron till Stenungsund. När jag passerat stan bestämde jag mig för att det var dags för lunch när jag såg några klippor intill vattnet alldeles nära cykelvägen. Äntligen fick jag min lunch på en klippa vid havet i solen (och vinden) så som jag föreställt mig när jag tänkt på den här resan. Två vindsurfare stod för lunchunderhållningen.

Jag cyklade på och kände att jag var mer avslappnad och närvarande än de två föregående dagarna. Jag njöt verkligen av att cykla nu igen och det var skönt att det mesta var på cykelbanor. Jag vek av från havet och cyklade på vacker landsbygd. Sen kom jag in i Kungälv och då blev det tydligt att storstaden inte var allt för långt bort. Det gick förvånansvärt bra att navigera sig genom Göteborg fram till stadsdelen där min farbror bor.

Och tillslut stod jag där. Utanför hans radhus efter att ha cyklat dit hemifrån Umeå. En overklig men fantastisk känsla.

Och så var den här cykelturen slut. Den var fin och innehöll det mesta. Det bästa har varit möten med människor, de som bjudit in mig, hjälpt mig, peppat mig, tutat och vinkat, bjudit mig på glass och varit nyfikna. Tack alla ni! Både ni jag kände sedan innan, er jag träffade längs vägen och till er som följt resan här på bloggen. Kärlek till er!

Cykelns cirkel har också slutits när jag idag träffade hon jag köpte cykelramen av för 1,5 år sedan. Det var liksom meningen att ramen skulle från henne till mig. Julia ville sälja den till någon som ville ut på cykeläventyr och jag var ute efter en ny äventyrscykel. När jag såg att hon sålde en cykelram i rätt färg, i rätt material, med rätt fästpunkter och rätt storlek bestämde jag mig för att bygga min egna cykel. Så kul att träffa dig Julia och höra om ditt kommande äventyr och allt annat! Tack också för kollen och omvårdnaden av cykeln, jag lovar att ta hand om den väl även framöver!

Nu ska jag ta det lugnt här i Göteborg några dagar och umgås med vänner och familj innan jag tar nattåget hem till Umeå.

Vi hörs framöver!

/Johanna

Första långturen på touringcykeln och lite byggdetaljer

Äntligen är jag klar med mitt cykelbygge! Det som tog lite tid här på slutet var att få en specialanpassad sadelstolpe på plats, och att inse att jag inte hade tålamod nog att justera växlarna. Jag kom en bit, men inte hela vägen i mål, så jag kapitulerade och lämnade in till en cykelmekaniker som fixade det.

Jag har cyklat till och från jobbet och gymmet med cykeln efter att den blivit klar, men inget mer än så. Därför var det extra kul och speciellt när jag gjorde en längre tur på den igår. Jag hade sett ut en tur till Nordmaling, men tyckte jag kom iväg lite sent så tänkte att det räckte att cykla till Hörnefors via kustvägen och skogsvägen hem. När jag stannat för lunch i Hörnefors tyckte jag att ca 3-4 mil tillbaka var alldeles för lite, det var ju så härligt att vara ute. Så jag tog en större sväng hem och landade på 100 cyklade kilometrar. Nästa helg ska jag komma iväg tidigare så att jag kan cykla ännu längre!

För det är grejen med den här cykeln. Jag vill cykla mer och längre på den. Den är så bekväm och så tyst och mjuk men ändå styv, så som en stålcykel är. Jag hade tänkt cykla en långrunda på min racer den här helgen egentligen, men jag är fortfarande lite sargad efter Västerbottenbrevet 200 km förra helgen. Jag är rätt spänd i nacken och har lite ont i handlederna så jag vill inte sätta mig i sittställningen som gav mig det än på ett tag. Tur jag har tre cyklar till (MTB:n, nya touringcykeln och DBS:en med tre växlar).

Byggdetaljer

För att gå in lite mer på detaljerna så är jag otroligt nöjd med cykelbygget, den blev verkligen bra och är riktigt bekväm. Precis som jag ville. Det är inte kroppsdelarna som är i rörelse man får mest ont i när man cyklar långt, utan dom som är stilla. Mitt styre har jag valt och gjort för att vara så bekvämt som möjligt. Butterfly (som formen heter) med ergonomiska handtag (som jag sågat till för att de skulle passa) och styrlinda som är dubbelt lindad på den nedre delen. Mina händer ska inte behöva lida mer när jag cyklar.

Sadeln blev en lädersadel från Brooks som ska forma sig efter kroppen. Hittills syns inga spår av att den ska vara gjord i ett formbart material. Jag behöver cykla mer helt enkelt. Ramen och gaffeln är som sagt i stål av märket Trek, modell 520. Jag såg att vissa cykeltillverkare hade ramen i stål men gaffeln i kolfiber, förmodligen för att den ska vara lättare och ta upp vibrationer. Men jag ville ha en robust gaffel i stål som jag kan ha rejäla cykelväskor på. I min gaffel finns det hål på sidorna för att kunna fästa olika typer av pakethållare eller annat för att ha med sig grejer. Det saknade jag på min gamla cykel, det blev slangklämmor på senaste rundan, inte helt optimalt.

Växlarna och reglagen är Shimano Deore och XT på sina håll för den som kan växelgrupperna. Det betyder på svenska att det är nånstans i mittensegmentet. Inte det sämsta, men inte tävlingskittad heller. Kvalité helt enkelt. Bromsarna är från Hayes och är mekaniska skivbromsar – för bra bromsverkan som ändå ska vara enkla att laga. Vajrar är lättare att fixa med än hydrauliska. Vill inte hålla på att blöda bromsar vart som helst. En vajer är enklare att hålla på med i ett dike.

Jag valde att ha riktigt många växlar med tiodelad kassett och tre klingor fram, vilket ger 30 växlar. Låter kanske överdrivet, och det är det absolut i Umeå med ingen packning och noll höjdmeter, men när cykeln är packad med ca 30 kg och det lutar 10 % då vill man ha de riktigt låga växlarna, så kallade granny gears. När jag försökte komma underfund med hur många och vilka växlar jag ville ha så kollade jag på min gamla cykels specifikation eftersom jag visste att jag ville ha minst lika låga växlar som den hade haft. Jag hade bara tur att den hade dom växlar den hade. Detta var inget jag tänkte på när jag köpte den. När jag klurat ut växelvidden och räknat på ”gear inch” hit och dit valde jag kassett och drev på cykeln jag skulle cykla. Det här kanske låter enkelt, men jag har spenderat massvis med timmar på att klura ut hur man räknar på växlar, vad jag ville ha, vad jag hade innan och vad man ”borde” ha.

Jag har pedaler med SPD (klick som man sitter fast med cykelskor i) på ena sidan och vanliga på andra sidan. Vill kunna köra med alla slags skor. Jag valde en lätt pakethållare i aluminium för att spara lite på vikt. Tiden får utvisa om det var rätt eller fel, cykeln blev tung ändå och stål är mer hållbart än aluminium. Det blev även ett framhjul med dynamo. Jag tänkte nog inte ha en lampa, utan montera på en USB-laddare i framtiden så att jag blir mindre beroende av eluttag och solceller, som inte är så effektiva. Däcken är likadana som jag hade tidigare, Schwalbe Marathon plus. Kevlarförstärkta. Har aldrig haft en punktering på mina. Eller jo, när slangarna blev gamla och poppade, båda inom 2 veckor ca 4 år efter inköp.

Vad var svårast?

Att förstå vilka delar som passade ihop med varandra. När jag väl bestämt varifrån jag skulle beställa delarna ifrån och hade en hyfsat klar bild över vad jag ville ha tog det ändå en halv dag att beställa det för jag behövde hålla koll på massa mått. Glömde ändå några delar och har bytt sadelstolpe en gång redan.

När det gäller själva monteringen så var växlarna svåra att justera, jag hade kanske fått till det tillslut, men jag valde att lämna in till mekaniker för den sista finjusteringen. Sen var det faktiskt stänkskärmarna som var jobbigast. Jag höll på mycket med dem för att få dem att passa och var tvungen att köpa en väldigt stor bultsax för att knipsa av spröten till önskad längd.

Att justera in bromsarna gick bra och att dra kabel gick också bra. Jag trodde det skulle vara klurigt, men det var det inte. Allt finns på Youtube, även hur man knipsar av rätt längd på kedjan och hur man lindar ett styre med styrlinda.

Kan jag rekommendera att bygga en cykel?

JA! Absolut! Det är inte så svårt, lite Youtub:ande och inläsning så kommer det gå jättebra. Jag kan också rekommendera att man cyklat lite tidigare, helst på olika cyklar för att veta vad man gillar och inte gillar och sen bestämma sig för vad man vill ha och då tänka på vad man ska ha cykeln till. När man formulerat det är det bara att börja välja ut delar och räkna med att det kan ta några timmar. Det finns nämligen inga standarder i cykelvärlden, så för mig var det jättebra att utgå från ramen och mäta alla hål i den (med millimeterprecision!) och utgå från det. Sen läsa om vad som gick ihop med vad, speciellt på växelsidan.

Jag är jättenöjd med att jag bestämde mig för att bygga min touringcykel själv och det var jättekul att välja ut alla delar så att den blev som jag ville ha den. Jag har lärt mig massor och det kommer vara lättare att laga grejer när de går sönder eller slits.

Nu vill jag cykla mer och längre!

/Johanna

Status på cykelbygget och tips på cykelinspiration

Den senaste veckan har jag haft mer tid till att bygga på min cykel. Jag har alltså inte varit smittad av corona, men tvungen att jobba hemifrån då jag dragit på mig en lätt förkylning som jag nu är frisk från. Jag jobbar hemma några dagar extra innan jag går tillbaka till kontoret.

Det går sakta men säkert framåt med cykeln och det blir en hel del Youtube, men det är bara roligt. Har inte stött på något stort problem ännu som inte kan lösas. På Youtube har det även blivit lite andra cykelklipp än bara typ ”hur man installerar mekaniska skivbromsar”. Jag ger lite tips på inspirerande cykelklipp längre ner.

Men hur går cykelbygget då? Bra! Det första jag gjorde var att skruva in vevlagret (det guldfärgade i bilden), vevpartiet och pedaler. Sen, när jag listat ut vilken ordning alla ringar till framgaffeln skulle på, satte jag fast den. Sen satte jag fast styrstam och styre. Så stod cykeln i någon vecka.

Häromdagen köpte jag fälgband och ytterligare ett specialverktyg. Har nu tre nya verktyg för att bygga cykel. Ett för att dra åt vevlagret (längst till vänster), ett för att ta bort kassetten så att jag kan byta på min MTB sen (det med rött handtag). Verktyget jag köpte igår är till för att dra åt låsningen till kassetten och bromsskivan (det minsta i bilden).

Sen måste jag bara säga att skjutmåttet och det lilla multiverktyget har varit ovärderliga i det här cykelbyggandet hittills. Så många mått man måste mäta ner på en tiondels millimeter och så många olika skruvar med insexsnyckelhål.

Igår gjorde jag ytterligare framsteg med cykeln. Jag kunde göra klart hjulen genom att sätta på fälgband, slang, däck, kassett och bromsskivor. Bromsoken sitter även på plats på ramen och jag har satt på handtag på styret och skruvat fast växel- och bromsreglage. Känner mig riktigt nöjd med handtagen som jag var tvungen att såga lite i så att de skulle passa på styret bättre. Handtagen kommer avlasta händerna, något som jag brukar känna av efter några dagar. Mot slutet ska jag också sätta på en styrlinda (linda på?) på resten av styret. Typen av styre som jag valt kallas ”butterfly”.

Just ja, sadelstolpe och sadel är också på plats. Jag vet dock redan nu att jag behöver en annan sadelstolpe. Sadeln sitter just nu för nära styret och jag misstänker att vinkeln ner till pedalerna också är fel, så om sadeln kommer längre bak blir det nog bättre, men behöver som sagt en annan sadelstolpe för det.

Sadeln ser jag fram emot att prova sen. Den är i läder och kommer forma sig efter ens kropp så att den blir custom made och riktigt skön sen. Säger dom. Vi får se!

Nästa steg är att montera fast stänkskärmar, sen tänkte jag ge mig på att dra vajer till bromsarna och justera dem. Sen är det bara att sätta på kedjan (och justera längden på den), dra vajer för växlar och justera dem, sen kan jag cykla på cykeln! Dock ska lite fler grejer på sen också. Pakethållare, cykelstöd, ringklocka, flaskhållare, hållare för lås och lite annat. Men det är ingen brådska med det.

Huvudsaken är att jag kan cykla på den snart. Längtar så himla mycket till det. Jag tror att eftersom vintern varit så dålig i Umeå, bara massa is, så kommer vägarna smälta fram ganska snabbt och cykelsäsongen kan dra igång riktigt tidigt. Kanske redan i mars? Annars brukar jag tänka att jag har tur om det går att cykla på grusfri asfalt i mitten av april. Sen i tider som dessa kanske det blir lite fler cykelpass ute än det annars hade varit såhär års, men det gör ingenting.

Slutligen vill jag passa på att tipsa om lite inspirerande cykeldokumentärer som finns ute i etern.

Fredrika Ek – cyklade jorden runt på 1000 dagar under tre års tid. Det finns en väldigt bra dokumentär om henne på SVT Play.

Lael Wilcox – är en amerikansk cyklist som kommer från Alaska och cyklar ultradistanslopp. Denna dokumentär är när hon cyklade the Tour Divide med mål att slå det kvinnliga rekordet, som hon själv satte. Finns på Youtube.

Ed Pratt – cyklade jorden runt på sin enhjuling och har filmat sig själv under de tre år det tog. Finns också på Youtube.

Ta hand om er och ta en runda ute med cykeln medan man får! Kolla på dokumentärerna sen.

/Johanna

Vårens projekt har börjat!

Idag är det känsla av julafton. Jag har fått hem en hel kartong med cykeldelar och jag är sååå lycklig! Men jag tar det från början.

I somras blev min trojänare, en svart hybridcykel av märket Ideal anno 2014 stulen från IKEAs parkering nån gång under min första semestervecka. Jag vet, oansvarigt av mig att inte låsa fast den i något (bara ramlås) och sen lämna den där så länge. Jag hade i och för sig sagt till Alex tidigare att jag inte skulle bli ledsen om den blev stulen, för jag var sugen på att uppdatera mig på touringcykel-fronten.

Karma kom och segrade och cykeln var borta. Jag blev lite arg och irriterad över att man inte kan få ha sina grejer i fred. Men polisanmälde stölden och fick senare lite pengar tillbaka från försäkringen. Sen var projektet igång. Att hitta en ny cykel. Jag lade att stort antal timmar på att jämföra olika sorters cyklar med olika material, växlar, färger, geometrier och gud vet allt. Tillslut hade jag landat i ett cykelmärke och en av deras modeller.

En enda återförsäljare i Sverige av detta amerikanska cykelmärke. De svarade segt på mail, kanske inte hade den modellen i min storlek, lovade att återkomma. Jag pratade med cykelhandlare om antal växlar, lärde mig hur man räknar ut hur låg och hög växel man får med olika storlekar på kugghjulen och kassetten givet cykelns hjulstorlek. Jag inser att cykeln jag bestämt mig för har för hög lägsta växel. Inser också att det inte är lönt att byta hela växelsystemet, bättre att hitta en cykel med rätt växelsystem.

Jag är tillbaka på ruta ett, nu med lite snävare kriterier. Jag går från att vilja ha en cykel i aluminium till att vilja ha en stålcykel. Bestämmer mig för samma amerikanska cykelmärke med en enda svensk återförsäljare och kollar om de har den här touringcykeln i min storlek i önskad färg. Han återkommer inte. Jag ringer, han säger att han ska kolla upp det och återkomma. Sen hör jag inget mer. Mitt tålamod börjar sina.

För exakt en månad sedan ser jag på Instagram att en tjej jag följer, @julia.onbike.olah säljer en sprillans ny cykelram. Min färg, min storlek och i rätt material. Jag skriver till henne och frågar lite. Jo den finns kvar. Två dagar senare bestämde jag mig. Jag köper ramen och bygger en egen cykel.

När jag väl hade bestämt mig kändes det som ett så himla roligt projekt att ha i vår! Jag började kolla på klipp på Youtube och jag tycker inte att det ser så svårt ut. Säger jag nu innan jag börjat bygga. Det som var svårt var att välja alla delar så att de passar ihop. Det finns inga standarder på cykeldelar, så så fort jag fick hem ramen började jag mäta och läsa på. Under en dag satt jag och kollade på cykeldelar, sen beställde jag rubbet.

Eller ja, jag glömde sadelstolpe. Och vajrar och höljen till broms och växlar som ville jag köpa av en lokal cykelhandlare för att få rätt. Sen är jag helt övertygad om att jag saknar delar jag inte vet att jag saknar ännu.

Idag kom leveransen av alla beställda cykeldelar i en stor kartong. Hjulen kommer senare för det var lite leveranstid på dem. Oj oj oj vad kul det var att packa upp alla delar som jag valt ut och ville ha. Jag hade ändå en ganska tydlig bild av vilka komponenter jag ville ha. Tiodelat med tre kuggar fram så att min hear och blir ca 20, mekaniska skivbromsar, butterfly-styre, Brooks-sadel, däck från Schwalbe med punkteringsskydd osv.

Nu är det bara att börja bygga! Jag håller bloggen uppdaterad om detta!

/Johanna