Äntligen vårcykling

Nu är äntligen våren här med lite värme och cyklingen är i full gång på alla fronter! Landsvägscykeln plockades fram för en månad sen och MTB:n fick komma ut för tio dagar sedan. Det känns så himla härligt att solen och värmen kommit nu. Jag älskar vintern och tycker den är väldigt vacker och mysig och jag gillar verkligen all slags skidåkning, men jag gillar värme också.

När snön börjar smälta och våren kommer känner jag alltid ett litet vemod att all den vita vackra magin är på väg att försvinna. Ofta känner jag också att jag inte åkt tillräckligt med skidor heller. Så kände jag även i år, men så fort jag kan cykla ute så känns det bättre. Jag tänkte göra en liten mini-serie om vad jag gör förutom att cykla.

Många tror att jag cyklar mest, men jag gör annat också och jag lägger nog mer tid på en annan aktivitet, som aldrig syns i mina flöden, men mer om det i ett annat inlägg. Jag tänkte även berätta lite mer om skidåkningen då också.

I helgen är vi i mina föräldrars stuga i Solberg och jag tog mig en tur med landsvägscykeln till Åsele, åt min kebabsallad där (3e året i rad jag cyklar dit och käkar samma kebabsallad) och cyklade tillbaka till Solberg. Totalt ca 11 mil. En väldigt fin tur som inte var så kuperad som jag trodde och solen stekte verkligen. Det var inte bara vårkänslor, utan även sommarkänslor!

Imorgon kommer vi cykla MTB, och kanske även på lördag. Vi får se. Jag är så himla taggad på att all sommar är kvar och därmed massa varm och härlig cykling. Jag kommer även göra en långtur i år, men jag berättar mer om den i ett annat inlägg.

Den uppmärksamma har nog noterat att jag inte nämnt nåt om Västerbottenbrevet heller, som skulle cyklats den 1a maj. Det loppet är framflyttat pga pandemin och vi får se när det blir av. Tills dess rullar jag in lite fler mil på kontot.

Men vad är poängen med det här inlägget då? Jo, att vårcyklingen är i full gång och att den är superhärlig! Här får ni lite bilder från några av vårturerna.

Vi hörs!

/Johanna

Cykelstatistik från 2020

En månad av det nya året har gått och jag kom på att jag vill blicka tillbaka på min cykelstatistik från förra året. Året som var lite speciellt på många sätt. Här är siffrorna!

Sträcka landsväg 1461 km
Sträcka MTB 899 km
Cykelpass ute 68 st
Cykelpass inne 5 st
Tid cykling ute 166 timmar
Tid cykling inne 5 timmar
Inomhuscykling

Det som skiljer mest från 2019 är inomhuscyklingen. Jag har kört betydligt färre spinningpass än 2019 då det blev 11 spinningpass. 2020 blev det bara 5 och det sista var 27/2. Jag har alltså inte kört spinning på 11 månader nu. På vintern brukar jag köra varje vecka. Men inte förra året och inte i år. Får se om det blir något spinningpass i år överhuvudtaget, det ser vi om ett år!

Landsväg

Hit räknar jag både racer och touring. Det går inte att skilja på på pulsklockan som denna statistik är hämtad från, men det går på Strava. Har dock inte gjort det än. Men det finns en poäng med att ange vilken cykel man cyklat med på Strava, det kan fungera som en mätarställning för slitagedelar tex. så att man vet hur många mil eller timmar man kört med en kedja till exempel.

Men tillbaka till statistiken. Jag har cyklat ca 550 km mindre landsväg än 2019, vilket förklaras av två saker. Dels fick jag rätt ont i nacken efter Västerbottenbrevet 200 km i maj som inte gjorde mig så taggad på att sitta i den ställningen efter loppet, sen så blev MTB så himla mycket roligare när jag köpte ny heldämpad MTB på försommaren.

MTB

Mountainbike då. Även om sträckan var 120 km kortare än 2019 så har jag cyklat mer stig 2020, eftersom 500 av 2019 års kilometrar på MTB gick på vintervägar under Rapha Festive 500. Nästan 900 km stig 2020 är jag väldigt nöjd med! Detta inkluderar inte två dagars downhill. Ska bli spännande att jämföra med 2021 sen, når jag över 1000 km tro?

Summering

Jag är mycket nöjd med mitt cykelår 2020 och spenderade 5 timmar mer på cykel utomhus än 2019. Detta är alltså träningstimmar, inte cykeltransporttimmar till jobb, vänner, ärenden, och gym, det står utanför statistiken men hade nog varit kul att mäta nåt år, för jag skulle nog gissa rätt fel.

Det ska bli spännande att se till våren hur det känns att cykla igen när jag knappt vintercyklat nånting den här vintern, jag har inte gått på spinning på nästan ett år och just nu använder jag cykeln extremt lite i vardagen pga jobbar hemma och tränar inte på gym. Men det går nog bra. Kommer kanske vara lite cykelovan, men formen borde inte vara allt för dålig, för även om det inte blir så mycket cykling just nu så blir det annan träning. Flåsig hemmaträning, längdskidor och några korta löppass här och där.

Apropå cykelträning. Jag har tänkt lite på Västerbottenbrevet 200 km senaste dagarna. det går av stapeln 1 maj och jag brukar räkna med att man kan börja cykla landsväg nån gång under andra halvan av april här i Umeå. Det betyder max två veckors träning till ett långpass på 200 km. Förra året tog jag ut mig nåt så fruktansvärt. Det var inte en trevlig upplevelse och benen kändes fortfarande inte som vanligt en vecka efter loppet. Så vill jag inte göra i år. Eftersom man nog får starta inom en timme även i år ska jag komma lite senare till starten, kanske 10-15 min så har snabbisarna som vill ha med en i klungan susat iväg redan. Jag vill ju fika mig runt i behagligt tempo och har inget emot att ha en bra ljudbok som enda sällskap. Även om det kanske tar 10 timmar istället för 8 timmar så passar det lugnare upplägget mig bättre, speciellt om det bara blir några veckors träning innan. Men vi får se. Återkommer i frågan.

Nu ska jag fortsätta njuta av längdskidåkning, vinterlöpning och annat som man bara kan göra när det är kallt och det är massa härlig snö ute.

/Johanna

Glad tredje advent och hurra för höstcykling med pappa!

Glad tredje advent och glad Lucia!

Äntligen har vi fått lite snö till Umeå. Det blir så ljust och härligt! Det är för lite för att åka skidor, men det kommer nog mer snart. Hoppas jag. Nu har jag inte cyklat på länge och MTB:n står tvättad inne i lägenheten och jag är istället redo med skidorna.

Tidigare i höst cyklade jag en hel del och hade flera riktigt fina dagar. En av de allra finaste var en i september när jag cyklade med pappa.

Jag hade kört ner till Övik innan helgen för ett annat ärende och passade på att träffa mina föräldrar. Jag hade två cyklar på biltaket och längtade till lördagen när vi äntligen skulle få cykla tillsammans som vi pratat om alldeles för länge.

Min pappa. Jag vill börja med att säga några ord om denna fantastiska person. Han har alltid varit aktiv och hållit på med friluftsliv. Han har vandrat mycket i fjällen och paddlat kajak när han var yngre, fiskat hela livet, turat i fjällen på vintern med mamma och lärt sig åka slalom när han var 40+. Han har åkt hela 16 Vasalopp, de flesta med mamma och jag har varit med på två av dem. Han och mamma har också vandrat i Nepal och cyklat till både Boliden och Kalix från Övik. Pappa har cyklat till jobbet varje dag, året runt, sedan han och mamma flyttade till Övik för lite mer än 30 år sedan. Nu är han pensionär sedan några år tillbaka.

Kort sagt har han varit en viktig förebild för mig när jag växte upp och är det fortfarande.

Jag tänkte när jag började cykla MTB att pappa nog skulle tycka det var kul också. Så jag tror jag föreslog redan då att han skulle prova och låna min cykel. Men det blev aldrig av. När jag köpte en ny MTB hade jag ju två cyklar och jag tog upp det igen. Och nu äntligen, en solig dag i september blev det av.

Jag föreslog att vi skulle börja med en slinga som börjar vid huset och är ca 4 km lång och går runt ett elljusspår. Efter lite fram och tillbaka på gräsmattan med några tekniktips lämnade vi tomten. I andra nedförsbacken var det rejält lerigt och jag hoppade av och puttade cykeln upp. Pappa testade att cykla upp, det gick nästan, men han tappade fart när det blev för slirigt och tippade rakt ner i leran. Som tur var var det mjukt så det gick bra.

Vi fortsatte och träffade på deras grannar som var ute och gick med hundarna. De var rätt förvånade över att träffa på pappa på cykel i skogen! När vi cyklat ett varv var pappa sugen på mer cykling, det här var bara uppvärmningen lät det som i hans entusiastiska ton. Mitt förslag: ”Ok, ska vi dra till Skyttis och kolla de nya stigarna där? Vi kan ta vår bil med cyklarna på taket.” ”Nej, vi kan väl cykla dit?” Såklart. Vi satte av förbi fotbollsplanerna och pappa rullade ifrån mig nerför backen medan jag ringde mamma och sa att vi är ute ett tag till.

På Skyttis började vi med milspåret som jag cyklat förut en gång och som pappa åkt hundratals gånger på skidor. Vi cyklade backe upp ovh backe ner, förbi fin utsiktplats och runt i skogen. Vi hittade de nya cykeskyltarna och såg att slingan vi cyklade på var grön, så vi testade en blå. Vi konstaterade att det var ungefär samma svårighetsgrad som slingan vi börjat dagen med och det var inga problem. Sen testade vi en röd slinga också som var lite stenigare. Rolig men trixig! Sen var det dags att cykla hemåt efter mer än 2,5 timmars cykling.

Jag var så imponerad av pappa hur duktig han var på att cykla stig och hur modig han var som provade på det och utmanade sig över väldigt steniga och rotiga bitar av stigen. Jag var inte alls så modig när jag började cykla stig. Jag var väldigt försiktig och är det bitvis fortfarande. Så inspirerande att cykla med pappa som också tyckte det var väldigt roligt!

Det här var en av mina bästa cykeldagar i år. Utan tvekan! Tack pappa för en fin dag tillsammans på cyklarna och inte minst för all friluftsinspiration genom livet!

Nu vill jag behålla min gamla cykel lite till så att vi kan cykla tillsammans i vår igen!

/Johanna

Spontanköpet som var planerat

Ända sedan jag började cykla MTB för ganska exakt tre år sedan så tänkte jag att jag nog kommer vilja ha en annan cykel än den jag då precis hade köpt. Det låter kanske konstigt, men jag hade då köpt en hardtail, alltså en MTB med endast dämpning fram. Jag var supernöjd med den då, men tänkte ändå att om jag tycker det här är kul kommer jag nog vilja ha en heldämpad om några år.


I våras var jag där. Varje gång jag cyklade på min hardtail tänkte jag på vad jag ville ha på min nästa cykel. Singelklinga, dropperpost, heldämpad, låg vikt, något mindre ramstorlek. Jag började kolla runt på begagnatmarknaden och även bland nya hojar för att ringa in vad jag skulle köpa nästa år.

Det blev många timmar av research och tillslut hade jag bestämt mig för vad jag ville ha. Den hade allt jag tidigare tänkt på. Sen vips var den beställd och några veckor senare stod den hemma. Det gick kanske lite snabbare än jag tänkt mig, men samtidigt hade jag tänkt på den i något år och nu slog jag till och det kändes helt rätt.



Hur den var att cykla på? Helt obeskrivligt underbar! Jag hade aldrig tidigare cyklat på en heldämpad cykel, inte mer än några meter. Men hjälp vilken skillnad det var! Så mycket bekvämare och snabbare. Storleken var perfekt och jag älskar droppern nåt enormt. Den är så nära perfekt det går och det krävdes noll incykling. Den kändes helt rätt från första cykelturen.


Jag tyckte tidigare att mountainbike var roligt, men det blev en ny nivå på roligheter med heldämpad cykel, helt klart! Nu känner jag mig helt lycklig efter varje cykeltur och vill bara ha mer direkt efteråt. Tur det är mycket fin höstcykling kvar!

Idag efter jobbet drog jag ut i I20-skogen här i Umeå. Den ligger bara nån minut från jobbet. Det är ett virrvarr av stigar och jag hittar knappt där inne. Idag upptäckte jag orange slinga och blev helt förälskad i den. Tror den är rätt ny och är härligt flowig och ganska lång. Jag är inte riktigt säker på var starten är, men nu hittar jag till en ny riktigt bra stig där det garanterat blir mer cykling i höst!


/Johanna

Första långturen på touringcykeln och lite byggdetaljer

Äntligen är jag klar med mitt cykelbygge! Det som tog lite tid här på slutet var att få en specialanpassad sadelstolpe på plats, och att inse att jag inte hade tålamod nog att justera växlarna. Jag kom en bit, men inte hela vägen i mål, så jag kapitulerade och lämnade in till en cykelmekaniker som fixade det.

Jag har cyklat till och från jobbet och gymmet med cykeln efter att den blivit klar, men inget mer än så. Därför var det extra kul och speciellt när jag gjorde en längre tur på den igår. Jag hade sett ut en tur till Nordmaling, men tyckte jag kom iväg lite sent så tänkte att det räckte att cykla till Hörnefors via kustvägen och skogsvägen hem. När jag stannat för lunch i Hörnefors tyckte jag att ca 3-4 mil tillbaka var alldeles för lite, det var ju så härligt att vara ute. Så jag tog en större sväng hem och landade på 100 cyklade kilometrar. Nästa helg ska jag komma iväg tidigare så att jag kan cykla ännu längre!

För det är grejen med den här cykeln. Jag vill cykla mer och längre på den. Den är så bekväm och så tyst och mjuk men ändå styv, så som en stålcykel är. Jag hade tänkt cykla en långrunda på min racer den här helgen egentligen, men jag är fortfarande lite sargad efter Västerbottenbrevet 200 km förra helgen. Jag är rätt spänd i nacken och har lite ont i handlederna så jag vill inte sätta mig i sittställningen som gav mig det än på ett tag. Tur jag har tre cyklar till (MTB:n, nya touringcykeln och DBS:en med tre växlar).

Byggdetaljer

För att gå in lite mer på detaljerna så är jag otroligt nöjd med cykelbygget, den blev verkligen bra och är riktigt bekväm. Precis som jag ville. Det är inte kroppsdelarna som är i rörelse man får mest ont i när man cyklar långt, utan dom som är stilla. Mitt styre har jag valt och gjort för att vara så bekvämt som möjligt. Butterfly (som formen heter) med ergonomiska handtag (som jag sågat till för att de skulle passa) och styrlinda som är dubbelt lindad på den nedre delen. Mina händer ska inte behöva lida mer när jag cyklar.

Sadeln blev en lädersadel från Brooks som ska forma sig efter kroppen. Hittills syns inga spår av att den ska vara gjord i ett formbart material. Jag behöver cykla mer helt enkelt. Ramen och gaffeln är som sagt i stål av märket Trek, modell 520. Jag såg att vissa cykeltillverkare hade ramen i stål men gaffeln i kolfiber, förmodligen för att den ska vara lättare och ta upp vibrationer. Men jag ville ha en robust gaffel i stål som jag kan ha rejäla cykelväskor på. I min gaffel finns det hål på sidorna för att kunna fästa olika typer av pakethållare eller annat för att ha med sig grejer. Det saknade jag på min gamla cykel, det blev slangklämmor på senaste rundan, inte helt optimalt.

Växlarna och reglagen är Shimano Deore och XT på sina håll för den som kan växelgrupperna. Det betyder på svenska att det är nånstans i mittensegmentet. Inte det sämsta, men inte tävlingskittad heller. Kvalité helt enkelt. Bromsarna är från Hayes och är mekaniska skivbromsar – för bra bromsverkan som ändå ska vara enkla att laga. Vajrar är lättare att fixa med än hydrauliska. Vill inte hålla på att blöda bromsar vart som helst. En vajer är enklare att hålla på med i ett dike.

Jag valde att ha riktigt många växlar med tiodelad kassett och tre klingor fram, vilket ger 30 växlar. Låter kanske överdrivet, och det är det absolut i Umeå med ingen packning och noll höjdmeter, men när cykeln är packad med ca 30 kg och det lutar 10 % då vill man ha de riktigt låga växlarna, så kallade granny gears. När jag försökte komma underfund med hur många och vilka växlar jag ville ha så kollade jag på min gamla cykels specifikation eftersom jag visste att jag ville ha minst lika låga växlar som den hade haft. Jag hade bara tur att den hade dom växlar den hade. Detta var inget jag tänkte på när jag köpte den. När jag klurat ut växelvidden och räknat på ”gear inch” hit och dit valde jag kassett och drev på cykeln jag skulle cykla. Det här kanske låter enkelt, men jag har spenderat massvis med timmar på att klura ut hur man räknar på växlar, vad jag ville ha, vad jag hade innan och vad man ”borde” ha.

Jag har pedaler med SPD (klick som man sitter fast med cykelskor i) på ena sidan och vanliga på andra sidan. Vill kunna köra med alla slags skor. Jag valde en lätt pakethållare i aluminium för att spara lite på vikt. Tiden får utvisa om det var rätt eller fel, cykeln blev tung ändå och stål är mer hållbart än aluminium. Det blev även ett framhjul med dynamo. Jag tänkte nog inte ha en lampa, utan montera på en USB-laddare i framtiden så att jag blir mindre beroende av eluttag och solceller, som inte är så effektiva. Däcken är likadana som jag hade tidigare, Schwalbe Marathon plus. Kevlarförstärkta. Har aldrig haft en punktering på mina. Eller jo, när slangarna blev gamla och poppade, båda inom 2 veckor ca 4 år efter inköp.

Vad var svårast?

Att förstå vilka delar som passade ihop med varandra. När jag väl bestämt varifrån jag skulle beställa delarna ifrån och hade en hyfsat klar bild över vad jag ville ha tog det ändå en halv dag att beställa det för jag behövde hålla koll på massa mått. Glömde ändå några delar och har bytt sadelstolpe en gång redan.

När det gäller själva monteringen så var växlarna svåra att justera, jag hade kanske fått till det tillslut, men jag valde att lämna in till mekaniker för den sista finjusteringen. Sen var det faktiskt stänkskärmarna som var jobbigast. Jag höll på mycket med dem för att få dem att passa och var tvungen att köpa en väldigt stor bultsax för att knipsa av spröten till önskad längd.

Att justera in bromsarna gick bra och att dra kabel gick också bra. Jag trodde det skulle vara klurigt, men det var det inte. Allt finns på Youtube, även hur man knipsar av rätt längd på kedjan och hur man lindar ett styre med styrlinda.

Kan jag rekommendera att bygga en cykel?

JA! Absolut! Det är inte så svårt, lite Youtub:ande och inläsning så kommer det gå jättebra. Jag kan också rekommendera att man cyklat lite tidigare, helst på olika cyklar för att veta vad man gillar och inte gillar och sen bestämma sig för vad man vill ha och då tänka på vad man ska ha cykeln till. När man formulerat det är det bara att börja välja ut delar och räkna med att det kan ta några timmar. Det finns nämligen inga standarder i cykelvärlden, så för mig var det jättebra att utgå från ramen och mäta alla hål i den (med millimeterprecision!) och utgå från det. Sen läsa om vad som gick ihop med vad, speciellt på växelsidan.

Jag är jättenöjd med att jag bestämde mig för att bygga min touringcykel själv och det var jättekul att välja ut alla delar så att den blev som jag ville ha den. Jag har lärt mig massor och det kommer vara lättare att laga grejer när de går sönder eller slits.

Nu vill jag cykla mer och längre!

/Johanna