Glad tredje advent och hurra för höstcykling med pappa!

Glad tredje advent och glad Lucia!

Äntligen har vi fått lite snö till Umeå. Det blir så ljust och härligt! Det är för lite för att åka skidor, men det kommer nog mer snart. Hoppas jag. Nu har jag inte cyklat på länge och MTB:n står tvättad inne i lägenheten och jag är istället redo med skidorna.

Tidigare i höst cyklade jag en hel del och hade flera riktigt fina dagar. En av de allra finaste var en i september när jag cyklade med pappa.

Jag hade kört ner till Övik innan helgen för ett annat ärende och passade på att träffa mina föräldrar. Jag hade två cyklar på biltaket och längtade till lördagen när vi äntligen skulle få cykla tillsammans som vi pratat om alldeles för länge.

Min pappa. Jag vill börja med att säga några ord om denna fantastiska person. Han har alltid varit aktiv och hållit på med friluftsliv. Han har vandrat mycket i fjällen och paddlat kajak när han var yngre, fiskat hela livet, turat i fjällen på vintern med mamma och lärt sig åka slalom när han var 40+. Han har åkt hela 16 Vasalopp, de flesta med mamma och jag har varit med på två av dem. Han och mamma har också vandrat i Nepal och cyklat till både Boliden och Kalix från Övik. Pappa har cyklat till jobbet varje dag, året runt, sedan han och mamma flyttade till Övik för lite mer än 30 år sedan. Nu är han pensionär sedan några år tillbaka.

Kort sagt har han varit en viktig förebild för mig när jag växte upp och är det fortfarande.

Jag tänkte när jag började cykla MTB att pappa nog skulle tycka det var kul också. Så jag tror jag föreslog redan då att han skulle prova och låna min cykel. Men det blev aldrig av. När jag köpte en ny MTB hade jag ju två cyklar och jag tog upp det igen. Och nu äntligen, en solig dag i september blev det av.

Jag föreslog att vi skulle börja med en slinga som börjar vid huset och är ca 4 km lång och går runt ett elljusspår. Efter lite fram och tillbaka på gräsmattan med några tekniktips lämnade vi tomten. I andra nedförsbacken var det rejält lerigt och jag hoppade av och puttade cykeln upp. Pappa testade att cykla upp, det gick nästan, men han tappade fart när det blev för slirigt och tippade rakt ner i leran. Som tur var var det mjukt så det gick bra.

Vi fortsatte och träffade på deras grannar som var ute och gick med hundarna. De var rätt förvånade över att träffa på pappa på cykel i skogen! När vi cyklat ett varv var pappa sugen på mer cykling, det här var bara uppvärmningen lät det som i hans entusiastiska ton. Mitt förslag: ”Ok, ska vi dra till Skyttis och kolla de nya stigarna där? Vi kan ta vår bil med cyklarna på taket.” ”Nej, vi kan väl cykla dit?” Såklart. Vi satte av förbi fotbollsplanerna och pappa rullade ifrån mig nerför backen medan jag ringde mamma och sa att vi är ute ett tag till.

På Skyttis började vi med milspåret som jag cyklat förut en gång och som pappa åkt hundratals gånger på skidor. Vi cyklade backe upp ovh backe ner, förbi fin utsiktplats och runt i skogen. Vi hittade de nya cykeskyltarna och såg att slingan vi cyklade på var grön, så vi testade en blå. Vi konstaterade att det var ungefär samma svårighetsgrad som slingan vi börjat dagen med och det var inga problem. Sen testade vi en röd slinga också som var lite stenigare. Rolig men trixig! Sen var det dags att cykla hemåt efter mer än 2,5 timmars cykling.

Jag var så imponerad av pappa hur duktig han var på att cykla stig och hur modig han var som provade på det och utmanade sig över väldigt steniga och rotiga bitar av stigen. Jag var inte alls så modig när jag började cykla stig. Jag var väldigt försiktig och är det bitvis fortfarande. Så inspirerande att cykla med pappa som också tyckte det var väldigt roligt!

Det här var en av mina bästa cykeldagar i år. Utan tvekan! Tack pappa för en fin dag tillsammans på cyklarna och inte minst för all friluftsinspiration genom livet!

Nu vill jag behålla min gamla cykel lite till så att vi kan cykla tillsammans i vår igen!

/Johanna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *